Stred med vapen från Eskilstuna
Från värjor och sablar till AK5 och granatkastare – Eskilstuna har lång tradition av vapentillverkning.
Efter 500 år med många olika vapenfabriker och smedjor är staden sedan fem år tillbaka helt en vapenfabriksfri zon.
Det fanns en tid när många kamper mellan krigare och stridmän avgjordes med blanka vapen från Eskilstuna – bajonetter, sablar, värjor, pallascher. Eller stångvapen av typ pikar och hillebarder.
Allt kan ses på Eskilstuna stadsmuseum där man visar upp hela epoken avvapentill-verkning som började när Gustav Vasa på 1560-taletrek-ryterade vapensmeder hit.
Mellan 1813 och 2010 tillverkades över två miljoner vapen här.
En av historiskt stora vapenindustrierna var Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori som etablerades i Eskilstuna 1812. Gevärsfaktoriet var länge landets enda faktori med tillverkning av finkalibriga vapen. Fram till 1969 tillverkades kända vapentyper på Faktoriholmarna, bland annat Mausergeväret, Remingtongeväret och granatgeväret Carl Gustaf.
2012 lade Saab Dynamics ner tillverkningen av pansarvärnsvapen.
Förvaltning på finska
Med cirka 16 000 av totalt 103 000 invånare med finsk anknytning kvalificerar sig Eskilstuna att ingå in det finska förvaltningsområdet där man får kommunal service, förskola och äldreomsorg på finska språket.
Plus att man har rätt att prata finska i sina kontakter med kommunen.
Huvuddelen av den finlandssvenska folkgruppen i Eskilstuna är barn eller barnbarn till arbetskraftsinvandrare som kom i slutet under framförallt 1960-1970-talet.
I en enkätundersökning bland sverigefinnar i Stockholm, Göteborg och Eskilstuna framkommer att en stor majoritet värnar om framför allt tre saker från sitt forna hemland: musiken, bastun och maten.
Gnällbältets folkkäre underhållare
Från busringare i radio till folkkär underhållare och doktorand i nordisk språkhistoria. Fredrik Lindström missar sällan ett tillfälle att berätta om sin hemstad och uppväxtort Eskilstuna.
Och framförallt då om det språk som talas i staden som ligger i gränsområdet mellan gnällbältet (linjen Norrköping och Örebro) och sofistikerad stockholmsdialekt.
Mest känd och populär har väl denne mångsidige lingvistiker blivit genom sin domarroll i fredagsunderhållningen På Spåret i SvT.
En rad olika och lite egensinniga program om språk och dialekter bär också Fredrik Lindströms signum.
Kanske har detta underlättat för Fredrik Lindström att ”gå hem i stugorna”, han kan härma nästan vilken dialekt som helst i landet.
På senare år har han också producerat och uppträtt i scenshower, till exempel Ljust & fräscht tillsammans med Henrik Schyffert där det mesta kretsade kring svenskens nyvaknade inredningsintresse. I februari 2014 återkom duon med den nya showen Ägd – pengarna eller livet, som kretsar kring vår tids konsumtionshets och ekonomifixering.
Nöjen i zoo
I Eskilstuna slår man ihop familjenöjena på en och samma plats. Djurparken är en nöjespark, nöjesparken är ett zoo. Dessutom finns på samma plats en skulpturpark.
Praktiskt och populärt för en park som redan för mer än hundra år sedan gick i bräschen för behoven av mötes- och nöjesplatser för arbetarklassen i städerna.
Parken invigdes redan 1898 som en av Sveriges första folkparker. I början av 1950-talet tillkom djurparken, som på några år byggdes upp med 200 olika djur.
Parken Zoo jobbar mycket med att bevara hotade djurarter. De flesta djuren i parken är med i någon form av bevarandeprogram inom ramen för europeiskt samarbete.
Besökssiffrorna i den populära parken har legat runt 100 000 i en lite nedåtgående kurva som man försökt stoppa bland annat genom att införa nya attraktioner i nöjesparken.